Syfte: Syftet med denna undersökning är att jämföra aktiefonders avkastning i  relation till tagen risk för tillväxtmarknaderna Afrika, Ryssland och en mer mogen marknad i detta fall Sverige åren 2008-2011.Metod: Till detta arbete används kvantitativ metod med deduktiv ansats. Information har samlats in i form av sekundärdata såsom fondernas kvartal avkastning från Morningstar.Teori: Standardavvikelse, Sharpekvot och Modigliani-Modigliani måttet används för utvärdering.Slutsats: Studien visar att den Svenska mogna marknadens aktiefonder har högst avkastning och lägst risk. Medan fonder med placering i den mer etablerade tillväxtmarknaden Ryssland har högst risk men varken högst eller lägst avkastning i förhållande till Afrika- och Sverigefonderna. Fonderna som investerar i den nyetablerade tillväxtmarknaden Afrika har låg risk likt Sverigefonderna men även låg avkastning. Samtliga fonder utom en hade negativt värde på Sharpekvot.

Syftet med denna uppsats är att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av kapitalstruktur har någon påverkan på deras företagsvärde och avkastning på eget kapital.Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ ansats där regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mäta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags värde. Ett företag finansierat med skulder blir på grund av skattereduktioner högre värderat än ett obelånat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsättningsgrad och P/BV till skillnad från de amerikanska där det inte förekommer ett samband. Både de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsättningsgraden och avkastning på eget kapital, samt ett samband mellan företagsvärde och avkastning på eget kapital. .

Svenska bostadsrättsföreningar hade under december 2011 lån för 329 miljarder kronor. Räntekostnaderna på föreningens lån är sedan 2007 icke-avdragsgilla medan bostadsrättsmedlemmarna har avdragsrätt på sina lån. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om det finns dolda vinster att hämta genom att allokera om föreningens lån. Som utgångspunkt för undersökningen används Modigliani-Millers teorem om optimal kapitalstruktur. Genom en loglinjär regressionsanalys undersöks hur olika faktorer påverkar slutpriset på en bostadsrätt och genom en kvalitativ studie fastställs sedan olika intressenters ställningstagande till att föreningen allokerar om lånen.

Problem formulation: This paper will examine how the capital structure of firms affects their market valuation by applying the Modigliani-Miller theory on Swedish listed companies in a boom and a recession. The study will examine whether it is possible to draw any conclusions as to whether companies with high debt to equity ratios are valued lower in a recession, in comparison to companies with low debt to equity ratios.Purpose: To empirically test the Modigliani-Miller theory of capital structure in a boom and a recession in order to see if the companies? market value is affected differently depending on whether they have a high or a low debt to equity ratios.Methodology: The essay has a deductive and a quantitative methodological approach. Data analysis was done through a correlation analysis, a regression analysis and a hypothesis testing.Theory: The Modigliani-Miller theory of capital structure with taxes states that companies with a high debt to equity ratios has a higher value. One of the risks with a high level of debt could be that during a financial downturn companies have more difficulty realizing capital and are thus more likely to go bankrupt.Conclusions: The study shows results that are contrary to the Modigliani-Miller's theory; all the correlation analyses between debt to equity ratios and market value are negative.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att göra en komparativ studie mellan Sverige-och global aktiefonder för att vidare analysera vilka aktiefonder som ger högst avkastning.Metod: Uppsatsen bygger på en statistisk analys vilket sekundärdata ligger till grund för våra beräkningar. Genom tillämpning av kvantifierbar hård data där bland annat historiska aktiekurser ingår, så har en kvantitativ studie använts. Befintliga teorier och modeller har tillämpats.Slutsats: Studien visar i stort sett att högre risk ger en högre avkastning. Under period 1 presterade Latin Amerika fonderna bäst varefter Sverige fonder presterade bättre under period 2. Dessa marknader kan vara väldigt oberoende av varandra och tenderar därmed inte att följa varandras kursutveckingen.

This paper?s objective is to investigate whether Modigliani and Miller (MM) I & II proposition from 1958 with regard to capital structure, is still valid among public Swedish firms.We have chosen the 63 firms on the Stockholm Stock Exchange (OMX) that Affärsvärlden magazine?s general index (AFGX) has categorized as industrial firms. We based this selection on the assumption that these firms are relatively capital intense and have a clear focus on production and, therefore, mainly uses capital structure as a mean to finance their production and not as a means in itself.To be able to fully evaluate these firms we have calculated the current key ratios based each firm?s annual report. To make the figures comparable across the entire population we adjusted them to each firm?s turnover.The results we have reached concur with MM?s proposition I regarding capital structures independence of the firm value.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem sa? ger o?kad skuldsa?ttning upphov till ett flertal fo?rdelar fo?r ett fo?retag, bl.a. skapas en skattesko?ld da? de avdragsgilla ra?ntebetalningarna o?kar, vilket ger en positiv effekt fo?r fo?retaget. En annan aspekt a?r att skulder a?r relativt billigare a?n eget kapital.Syfte: Syftet med arbetet a?r att fa? en sto?rre fo?rsta?else fo?r hur fo?rha?llandet mellan skulder och eget kapital pa?verkar fo?retagsva?rdet samt avkastning pa? eget kapital.Metod: Genom att anva?nda mig av fo?retagsdata genomfo?rde jag linja?ra regressionsanalyser med justerad skuldsa?ttningsgrad (enbart la?ngsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning pa? eget kapital och bo?rsva?rde i fo?rha?llande till bokfo?rt va?rde pa? eget kapital som beroende variabler fo?r att se om statistiskt sa?kersta?llda samband kunde pa?visas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen på stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har påverkat företagens kapitalstruktur.Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemställningen på bästa sätt. Vidare letade författarna i företagens årsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att räkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansåg lämpliga för undersökningen var soliditet, avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och skuldsättningsgraden. På vissa av nyckeltalen ansåg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen såg ut, därför räknades dessa också ut.

Aim: The aim of this study is to do a comparative study between Swedish Ethical equity Funds with Swedish traditional equity funds in terms of return, risk and risk-adjusted return.Theory: Sharpe ratio and Modigliani-Modigliani.Method: The essay will be based on a quantitative research method in which secondary data is the basis for the calculations. A statistical analysis was applied.Conclusion: The study concludes that there is no significant difference between the ethical fund group and the traditional fund group in terms of return, risk and risk-adjusted returns. The traditional fund group was those who had the best returns but only by small margins..

Svenskar har en stor andel av sina sparpengar placerade i olika fonder, och fondsparandeverkar bli en allt större sparform. Under andra kvartalet 2014 ökade den totala förmögenheteni svenskregistrerade fonder med 69 miljarder gentemot föregående kvartal, vilket går att tolkasom att det är väldigt populärt att spara i fonder. Denna studie undersöker fonder varsförvaltare har kontor i Sverige och vad som kan tänkas påverka dennes prestation. För att göradetta har fyra aspekter valts ut och de är geografiskt avstånd, marknadens grad avsofistikering, storleken på bolag samt persistens. För att genomföra undersökningenkategoriserades de valda fonderna i grupper utifrån dessa aspekter.

Problem: Den ekonomiska kris som präglat världsmarknaden under 2007 till 2010 har drabbat börser världen över till olika grad. Denna uppsats studerar hur krisen drabbat den svenska fondmarknaden och tillväxtmarknadsfonder ur perspektivet risk och avkastning. Detta är i denna studie belyst utifrån en svensk småsparares perspektiv.Problemlösning: Utifrån portföljteorin i form av Sharpekvoten och Modigliani-Modiglianis modell för riskjusterad avkastning har avkastning, till för de båda kategorierna gemensam risknivå, fastställts. Den placering med högst avkastning till likställd risk används som en indikator för val av placering.Slutsats: Skillnaden i avkastning givet gemensam risk är marginell under perioden och anses inte vara tillräckligt hög för att användas som indikator, gällande placeringsalternativen emellan, för en svensk småsparare..

Den här uppsatsen kommer att behandla frågorna: Hur har Skandinaviska Enskilda Bankens fonder; Sverigefond, Europafond, USA Indexfond respektive East Capital?s Rysslandfond utvecklats de senaste sju åren, med avseende på risk och avkastning? Vilken fond har presterat bäst respektive sämst? Ger fonderna med högre risk högre avkastning över tiden? Hur har fonderna presterat jämfört med valt marknadsindex?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fonderna har utvecklats åren 2003-2010 och analysera hur fonderna har presterat under perioden. Avkastning och risk är två fundamentala begrepp för uppsatsen ochde olika teorierna som studien grundas på är teorin om det principiella sambandet mellan risk och avkastning, samt Kapitalmarknads-teorin.För att utvärdera de olika fonderna används utvärderingsmåtten Sharpekvot samt Modigliani-Modigliani.Som jämförelseindex används SIX Return Index och som riskfri ränta används en sjuårig statsobligation från 2003.Uppsatsen har en positivistisk utgångspunk och är en kvantitativ och deduktiv ansats. Rådata har erhållits från SEB?s hemsida där historiska fondvärden för alla berörda fonder finns samlade.

I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har presterat i jämfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillämpning av utvalda finansiella prestationsmått. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt märkta fonder har haft en stor framväxt under det senaste decenniet och det finns därför en efterfrå-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall på den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt märkta fonder. En jämförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har även gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare då antalet som inte gör ett aktivt val är omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende på den riskjusterade avkastningen mellan fonder som är miljö och/eller etiskt märkta och fonder som inte tar hänsyn till dessa kriterier vilket överensstämmer med tidigare forskning. I jämfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt märkta fonder har det förstnämnda presterat på en hög nivå..

Sedan finanskrisen har intresset att bibehålla en stabil finansmarknad stärkts. Desvenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, reglerasav kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frågorna har länge varitmöjligheten att ökade kapitalkrav påverkar bankernas totala kapitalkostnad. Intressantär att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven på primärkapitalrelationen enligtBaselackorden, och har relationer på 5-10 % över lägsta nivå. Därför är studiensfrågeställning:Hur har ökade krav på primärkapitalrelationen påverkat de fyra svenska storbankernaskapitalkostnad?Utifrån denna frågeställning utgår studien från två huvudsakliga teoretiskautgångspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans förkapitalkostnaden samt låg-risk anomalin.

Bakgrund och problem: Fondsparandet är idag väldigt omfattande i Sverige och omfattar flera typer av sparformer. Den vanligaste fondtypen är aktiefonder som förvaltas aktivt. Många svenska betalar idag höga avgifter för att få sina fonder förvaltande. Vilka fonder är det värt att satsa på? Och hur har dessa fonder presterat i jämförelse med index?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett antal aktiefonders har utvecklats och presterat gentemot marknadsindex under perioden 2000-10-31 till 2010-10-31.